Vår behandling

Fördjupad beskrivning av behandlingen

Grunden för behandlingen är en väl strukturerad terapeutisk behandlings- och boendemiljö, där den terapeutiska miljön blir ett aktivt behandlingslag. Det bygger på ett veckoschema med fasta återkommande aktiviteter blandat med vardagliga sysslor som att handla, laga mat och liknande uppgifter vilket också syftar till att öka individens självständighet.

Nedan angivna behandlingsmetoder är utvalda utifrån den målgrupp verksamheten riktar sig till. Metoderna är valda för att kunna fungera och verka tillsammans. Verksamheten kommer att arbeta med motiverande och jag-stärkande inslag, bland annat hjälp av motiverande samtal (MI) och lösningsfokuserat arbetssätt. Insatserna utgår från en av socialtjänsten upprättad vårdplan, därefter tas en genomförandeplan fram tillsammans med klienten och med utgångspunkt i klientens behov och faktiska situation.

Vid behov av terapi så erbjuder verksamheten kognitiv beteendeterapi (KBT) där klienten arbetar tillsammans med terapeuten för att skapa individuella strategier och verktyg som är anpassade för just klientens aktuella problematik. Målet är att klienten bättre ska kunna hantera problematiska situationer, tankar, känslor och beteenden. Metoden används i kombination med trygga ramar, fast struktur, regelbundenhet och en lugn miljö. Den lugna miljön är något som verksamheten lägger mycket stor vikt vid vilket uppnås genom att ha kompetent personal med ett gemensamt förhållningssätt för att skapa förutsägbarhet och trygghet. Personalen kommer regelbundet ha kunskapsutbyte om klienterna som är inskrivna i Lovisagården. Behandlingskonferenser kommer hållas varje vecka där man ser till varje klient och dess behandling. Personal kommer även att ha överlämningar mellan skiften så att kunskap om klienten förs vidare. Syftet är att alla som har kontakt med klienten i vardagen får information och kunskap om klientens utveckling, framgång och faktiska behov av vård och behandling för att kunna arbeta stöttande och motiverande på bästa sätt.

Terapeutisk miljö

Verksamheten kommer sträva efter att skapa en terapeutisk behandlingsmiljö, att skapa och upprätthålla en trivsam, trygg och tillitsfull miljö där det ska finnas möjlighet att bygga hållbara, goda relationer mellan personal och klienter.
Personal kommer i behandlingen att ge klienten stöd och motivation till att påverka och arbeta på den egna förändringen. Utöver detta kommer man kontinuerligt utvärdera och följa upp behandlingsinsatserna tillsammans med klienten för att vederbörande ska få en ökad förståelse för hur de handlar mot sig själv och andra utifrån sin problematik.

Personalen ska ge klienten behandling, grundläggande omsorg, stimulans, känslomässig vägledning och trygghet. Miljön ska vara hjälpsam så att klienten får fungerande rutiner i vardagen och stödinsatser för att förbättra de sociala funktionerna. Den terapeutiska miljön är något som genomsyrar vardagen och knyter samman behandlingsmetoder, sysselsättning och fritid. Målet är att klienterna ska få en stabil, fungerande och trygg vardag där klienten själv uppmuntras till att leda sitt förändringsarbete.

Behandlingens utgångspunkt

Verksamheten kommer utifrån klientens vårdplan upprätta en genomförandeplan. Klientens genomförandeplan ska ha god kvalité så att deras behov vård och behandling kan tydligt tillgodoses. För att genomförandeplan ska ha en god kvalité finns det i verksamheten socionom och behandlingspersonal med adekvat kompetens. Målsättning med planen är att kunna beskriva klientens svårigheter och resurser samt på vilket sätt verksamheten kan tillgodose klientens behov av vård och behandling med hög kvalitet, så att klienten får rätt behandlingsinsatser i rätt ordning. Genomförandeplan kommer att upprättas i enlighet med uppdraget i vårdplanen och i samarbete med klienten och ansvarig handläggare. Verksamheten avser hålla en kontinuerlig kontakt med placerande kommun så att socialtjänsten har god kunskap om klientens utveckling och hur behandlingen fortskrider. Skriftliga rapporter kommer att skickas till socialtjänsten kontinuerligt utifrån överenskommelse med ansvarig handläggare. Klienten kommer också att få ta del av rapporterna då det är viktigt att klientens känner sig delaktig och kan påverka sin vård.

Individuellt anpassat

Utifrån den enskildes behov kommer verksamheten även kunna erbjuda motiverande samtal, social färdighetsträning och psykoterapi för att hjälpa klienten att förändra sin situation. Utöver ordinarie personal kommer också terapeut och psykolog att knytas till verksamheten.
Grunden för behandlingen är KBT (kognitiv beteende terapi). Behandlingsarbetet baseras på en beteendeanalys där terapeuten samlar in relevant information om problemets utveckling, vidmakthållandet och utlösande faktorer. Tydliga och konkreta behandlingsmål upprättas och behandlingen utvärderas kontinuerligt. Behandlingen kommer att vara individuellt anpassad efter varje klients problematik och målsättning. Den kommer att bedrivas såväl individuellt, i grupp och som ett naturligt inslag i vardagen.

Inflytande och självbestämmande över vården

Verksamheten bygger på att individens intresse och behov alltid ska stå i fokus. Vid inskrivning informeras och intervjuas klienten vid ett särskilt inskrivningssamtal. Målet med samtalet är att påbörja en behandlande relation och skapa trygga förutsättningar, vilket ska syfta till att klienten ska känna sig fri att kunna tycka och yttra sig om sin vistelse i verksamheten. Klienten kommer att ges möjlighet till att, löpande under behandlingen, föra fram åsikter och önskemål, bl.a. i den dagliga relationen till personalen samt vid planerade tillfällen, exempelvis personliga samtal och vid mer öppna forum i grupp. I anslutning till inskrivningen kommer klienten att få muntlig och skriftlig information om vilka rättigheter denne har gällande att komma till tals och ta del av dokumentation. Skriftlig information kommer att överlämnas kring hur klienten kan uttrycka åsikter samt förmedla eventuella klagomål på verksamheten.

Aktivt kontaktmanskap

Verksamheten kommer att arbeta med ett aktivt kontaktmanskap för att klienten på bästa sätt ska känna sig trygg och skapa goda behandlande relationer. Varje klient kommer att få en kontaktperson som denne kan vända sig till och få stöd och hjälp och som kommer att ha ett särskilt ansvar för den placerade under placeringstiden. Detta är ett sätta att skapa en tillvaro för klienten som är begriplig och förutsägbar (KASAM). Kontaktpersonen ansvarar för att genomförandeplanen följs upp över tid med den placerade. Vid nästkommande möte så går kontaktpersonen och den placerad igenom målen och gör en gemensam bedömning i hur väl man lyckat att uppnå målen. Den placerade ger uttryck för hur det har gått och hur denne upplever att ha lyckats, eller klarat av att jobba mot att uppnå målen. Samtalen dokumenteras i en särskild mall, där den placerade själv får skatta sitt resultat på en gemensamt framtagen skala.

BBiC

Verksamheten kommer att utgå från den grundläggande planering som upprättas i vård- och genomförandeplaner med bas i klientens olika behovsområden utifrån BBiC. Målen som upprättas inom de olika behovsområdena vårdplanen kommer att ligga till grund för utvärdering och uppföljning av hur uppdraget och placeringen fortlöper samt vilket resultat behandlingsinsatserna ger. BBiC kommer också att ligga till grund för dokumentation inom verksamheten för att underlätta för klienten att få ett sammanhang mellan socialtjänsten utredning, vård- och genomförandeplaner och vardagen i verksamheten. De kommer också att följa som en röd tråd genom uppföljning och utvärdering av verksamheten.

Bemötande

Personalen kommer att använda lågaffektivt bemötande som har visat sig vara gynnsam då man arbetar med klienter med olika typer av psykosocial problematik samt neuropsykiatriska diagnoser problematiken. Lågaffektivt bemötande syftar till att genom ett tryggt, lugnt och positivt bemötande minska stress och problemskapande beteende. Behandlaren stävar efter att dämpa starka känslouttryck och minska antalet konfliktskapande situationer genom att själv uppträda lugnt och med låg känslointensitet. Bemötandet hjälper framförallt klienter som har svårt med känslokontroll. Om en klient ofta blir arg och får utbrott är det viktigt att klienten får verktyg att lära sig kontrollera sina aggressioner.

Personalen kommer bland annat arbeta på följande sätt med lågaffektivt bemötande som är särskilt tillämpliga i konfliktsituationer.

  • Detta sker genom att personalen reagerar så lugnt som möjligt, personalen möter klienten med låg affekt för att inte förvärrar situationen. Det innebär att personalen arbetar med ett mjukt kroppsspråk och undviker att spänna musklerna.
  • Undvik ögonkontakt, ögonkontakt kan i kritiska lägen upplevas stressfullt.
  • Backa bort från personen i affekt istället för att gå närmare. Undvik att situationen blir hotfull.
  • Försök hitta en lagom kravnivå. Vid vissa konflikter kan man behöva släppa krav och ge med sig för att undvika ytterligare affekt och risk för våld. Det kan innebära att du satsar på att avleda klienten istället för att situationen spårar ur och klienten hamnar i affekt. Försök sedan hitta en lämplig tidpunkt för problemlösning/diskussion då situationen lugnat ner sig.
  • Vänta ut personen i en kravsituation istället för att pressa fram förloppet. Gå en bit åt sidan och låt personen själv kontrollera sitt beteende.

Genom lågaffektivt bemötande kommer personal i verksamheten att hjälpa klienten att hitta sina egna strategier för att hantera ilska, hantera känslor, hantera relationer, lära sig medveten närvaro och lära sig stå ut när det är kris.

Salutogent perspektiv

Salutogent perspektiv och förhållningssätt i behandlingsarbetet syftar till att skapa en tillvaro för klienten som är begriplig och förutsägbar (KASAM). En känsla av sammanhang är uppbyggd av tre centrala beståndsdelar: hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, som tillsammans gör dig motståndskraftig mot stress.

Verksamheten kommer att aktivt arbete med att skapa en behandlingssituation och miljö som stärker klientens KASAM. Detta sker genom att behandlingssituationen görs begriplig och att klienten görs delaktig till att förstå och begripa mål, situationer och faktiska omständigheter, vilket ofta leder till att klienten upplever en ökad meningsfullhet. När klientens meningsfullhet ökar så blir vanligtvis motivationen högre till en att medverka i den egna behandlingen till att nå uppsatta mål.

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

Grunden för behandlingen är KBT (kognitiv beteendeterapi). Behandlingsarbetet baseras sig på en beteendeanalys där terapeuten samlar in relevant information om problemets utveckling, vidmakthållandet och utlösande faktorer. Tydliga och konkreta behandlingsmål upprättas och behandlingen utvärderas kontinuerligt. Behandlingen kommer att vara individuellt anpassad efter varje klients problematik och målsättning och bedrivs såväl individuellt som i grupp, som ett naturligt inslag i vardagen. Metoden är väl beprövad och handfasta arbetsmetoder och praktiska övningar används. Verksamheten kommer att erbjuda kognitiv samtalsterapi, vilket kommer att ske enskilt utifrån individens enskilda behov och önskemål. Det kommer att vara schemalagda, strukturerade samtal med klienten där ansvarig kontaktperson tar upp händelser i vardagen, arbetar med problemlösning och att bemästra hinder och svårigheter som kan uppstå. Syftet med behandlingen är bland annat att upptäcka och sätta ord på smärtsamma känslor och bemöta de individuella svårigheter som klienten har. Terapin kommer att ske med hjälp av legitimerad KBT terapeut. För att den terapeutiska behandlingen ska bli bestående så målsättningen att all personal genomgår en introduktionsutbildning i KBT. Syftet med detta är att kunna förstärka terapeutens arbete med klienten och på så sätt skapa ett enhetligt arbets- och förhållningssätt och ett terapeutiskt behandlingsklimat i verksamheten.

Motiverande samtal (MI)

Motivation är en grundläggande förutsättning för en förändring hos klienterna. Som ett av verktygen för att skapa denna motivation används MI. Metoden är väl beprövad och lämpar sig väl för den typen av problematik som verksamheten riktar sig till. Metoden möjliggör ett aktivt inflytande över sitt eget förändringsarbete vilket är mycket viktigt för både motivation och resultat. Genom att jobba med att få klienterna själva att uttrycka behovet av förändring och hur de vill åstadkomma detta, så ökar motivationen och en känsla av att kunna påverka.

Lösningsfokuserat arbetssätt

Lösningsfokuserat arbetssätt innebär att konstruktivt lägga fokus och energi på lösningar och på hur vi önskar att det ska vara i stället för på problemen. Ett lösningsinriktat synsätt är ett enkelt och effektivt sätt att frigöra energi, möjligheter och kompetens hos grupper och individer.

Grundfilosofin i lösningsfokuserat arbetssätt är.

  1. Om det inte är sönder så försök inte att laga det
  2. Om det du gör fungerar så gör mer av det
  3. Om det du gör inte fungerar så gör något annat

I behandlingsarbetet innebär det att man har följande perspektiv

  • Klienten utformar själv lösningar baserade på sina egna resurser
  • Hjälpa klienten att ta fram sina resurser
  • Hjälpa till att bygga upp klientens självförtroende
  • Hålla tillbaka egna referensramar och att lyssna

Det lösningsfokuserade arbetssättet innebär att behandlaren tillsammans med klienten genomför samtal och övningar.

Nätverksarbete

Avseende nätverksarbete kommer verksamheten att utgå ifrån ett systemiskt perspektiv där både helheten och delarna i klientens nätverk är betydelsefulla och har en inverkan i varandra. Vikten läggs vid att på bästa sätt att hjälpa klienten att förstå delarna och på vilket sätt det egna nätverket fungerar i ett sammanhang. Systemtänkande hjälper till att se mönster och hur dessa driver förändringar vilket gör det blir lättare att förstå komplexa processer.

För att klienterna ska vara rustade inför att placering upphör är det viktigt med ett så fungerande nätverk som möjligt. Nätverksarbetet syftar till att ta till vara på fungerande relationer som kan användas i behandlingen och också vara en kontakt/stöd även efter placeringen. Det är också viktigt att identifiera och hantera destruktiva relationer. Vidare är det viktigt att underhålla och utveckla sina sociala relationer även under tiden på Lovisagården. Detta görs bl.a. genom nätverksdagar, nätverksanalys, möjliggöra och stötta besök från familj, släktingar och vänner. Ett av målen med nätverksarbetet är att upprätthålla en nätverkskontakt under placeringen och integrera berörda parter i behandlingen, vilket leder till minskad risk för sammanbrott, det vill säga oplanerade avslut av vården. Vi tror även att det är ett väsentligt och viktigt inslag i behandlingen och att det i grund och botten medverkar till en högre grad av stabilitet och trygghet. I nätverks- och familjearbete arbetar vi systemteoretiskt. I systemteori ser man individen, den unge, som en del i ett system, där alla delar (individer) påverkar varandra. Exempel på olika system som individen ingår i är familjen, vänkretsen, skolklassen, arbetsgruppen m.m. Och för att kunna nå en förändring hos individen behöver det system som är viktigt för individen medverka i denna process då arbetet sker runt grundorsaken till problemet snarare än de symptom problemet ger upphov till. Familj och nätverket är en viktig del i den unges förmåga till förändringsarbete. Vårt främsta analysverktyg i arbetet kring systemet är KASAM.

Praktikprogram

…..

Aktivitet som utveckling

…..

Hållbarhet

…..